De två frågorna fick jag av en vän som också är terapeut och coach.
Min vän hade lyssnat på min berättelse – om livet det senaste året. Han satt tyst en stund. Sen sa han; För första gången i ditt liv verkar du ha lyssnat på dig själv. Det var dags. Du behöver bara få några fler verktyg så att du inte snubblar på din väg framåt och råkar ta några kliv bakåt igen. Du vet vart du vill och du är på god väg.
Vart är du på väg och vill du verkligen dit? Så bra frågor. Så lätt det är att vilja mycket men ändå gå vilse och inte orka dra sig ur gamla spår. I min ålder är det ok att gå en smula vilse. Kraven på att gå rätt väg är mindre. En vilsen promenad kan leda till något fint eller kanske ett spännande äventyr. Jag är mer förlåtande idag mot mig själv än jag var för 20 år sedan. Dessutom har jag erfarenheten och tålamodet att fokusera på uppgiften att hitta den rätta vägen där framme. Kanske jag aldrig finner den, men då har jag haft härliga äventyr längs vägen.
Som företagsledare måste man ha ett konsekvenstänk och en stark magkänsla. Inte bara ibland utan 24/7. Man sover med ett öga öppet. Man behöver identifiera fallgropar långt långt innan vägen svänger och känna av vindarna som inte ens börjat fläkta på andra sidan atlanten. Kanske är det en av mina superkrafter. Mitt sjätte sinne. Och mitt mod i kombination, att lita på mitt sjätte sinne. Och min nyfikenhet på framtiden. Jag jobbar idag för att säkra nästa generations framtid. Vi springer hand i hand framåt. Vi har roligt i detta växande familjeföretag och vi är nyfikna långt över gränserna. Samtalen vill aldrig ta slut. Livet tillsammans med vuxna barn är ett fantastiskt äventyr och mitt livs bästa gåva.
Jag lyssnade på Emma Hambergs sommarprat. Jag hade en timme ledigt och jag kunde valt precis vem som helst, men fingret landade på hennes timme som på beställning. Hennes inställning till livet och döden. Hennes inställning till att välja livet eftersom döden ändå ”sitter i ditt vardagsrum och stampar takten i ditt liv”. Döden är ett så mycket tråkigare alternativ. I kontrast till döden så ter sig det mesta som man bekymrar sig för som bagateller. Alternativet att ligga begravd, är mörkare och kallare och mycket tristare.
Att hon sedan beslutat sig för att låta Bridget Jones få hjälpa henne att ta beslut i vardagen väckte upp lusten i mig. Vad skulle Bridget gjort? Då gör jag samma. Bridget får avgöra och hon säger väl sällan nej…
Så vart är du på väg? Och vill du verkligen dit?
With love m. och Briget