SKAPA DITT FRIA LIV MED TVÅ ORD: NEJ TACK

Utan entreprenörer eller konstnärer i världen hade det inte funnits flyglinjer till och från Gotland. Eller restauranger som tycker att porslinet du äter på skall vara lika vackert som maten är god. Det hade inte heller funnits det stora urval av film, musik, litteratur och konst som så generöst delas av kreatörer och konstnärer. Inte heller udda butiker, mötesplatser att trivas på eller oaser att vila i. Det kännetecknande för alla entreprenörer är att de satsar all sin tid, sin tro och sina surt ihopskrapade pengar för att förverkliga sina idéer. En entreprenör har liksom osynligt tatuerat in sin magnifika idé under huden. Man går all in. Det är klart att det blir succé.

Nu blir det ju inte alltid det, men en entreprenör har inte längre bort till en succé än sitt förra misslyckande. Man reser sig, borstar av sig och lär sig. Och gör det igen. På ett nytt sätt.

Min son sa till mig nyligen i ett av våra långa viktiga samtal. Mamma, du är både mamma och pappa för mig. Du är en stark kvinna men du är också en kvinna med både manligt och kvinnligt tänkande. Ibland är du kvinna, ibland är du man. Mixen är dynamisk.

Jag blev lite tilltufsad någon minut. Att jämföra mig med en man lät så skumt. Men han förklarade lugnt. Mamma, du är en tydlig ledare. Du är lugn och trygg och modig. Du tar hand om din familj, du tar snabba beslut, du rör dig vant i svåra situationer. Du har driv och du löser problem som de flesta inte skulle närma sig överhuvudtaget. Det är mera manliga egenskaper. Men det är klart att du är kvinna också. Men dina manliga egenskaper framträder tydligt i både ditt sätt att leda företaget och i dina relationer.

Vi fick ett bra samtal och jag började förstå mig själv, Maria 59. Jag blev uppfostrad av min pappa eftersom det var honom jag hängde med när jag var liten. En glad, modig, busig man – en man med glimten i ögat. Han var entreprenör ut i fingerspetsarna. Han gjorde aldrig skillnad på män och kvinnor. Han snackade aldrig skit om folk. Jag räknade ut att jag flyttat 42 gånger. Medräknat sommarstugorna när jag var liten. Han var fastighetsmäklare, redovisningskonsult, egenföretagare förstås. Han var månskensbonde och djurkärleken har jag fått från honom. Han älskade alla sina djur. Hästar, grisar, getter, får, ankor, höns, katter och en hund. Vi åkte till Sjöbo marknad varje år. Och efter varje marknad satt jag i baksätet på någon av hans bilar och höll fast en gris, ett får eller ett par gäss. Som vi skrattade. Med ett par lådor gräddbullar som huvudkudde laddade vi för att komma hem med alla djuren, beväpnade med massor av argument för att vi behövde dessa också. Som jag längtade till denna stund med honom varje år. Där fick vi vara tillsammans och vara oss själva och äta det vi ville och köpa de djur som var gulligast. Ingenting var omöjligt.

Jag tänker på mitt liv. Att jag för första gången i mitt långa liv är på väg att grunda mig. Att jag vill tillbaka till den där känslan jag och pappa hade efter varje marknad. Ingenting är omöjligt och det mesta är bara hur kul som helst så länge man är snäll mot sig själv och andra.

Det är här de två magiska orden NEJ TACK kommer in i bilden. Entreprenörer är känsliga själar. Konstnärssjälar. Ofta högkänsliga. Vi drivs av en inre eld som är svårförklarad, men den besitter krafter som kan förflytta berg. Vågar du någon gång närma dig oss och skrapa på ytan, har vi ofta berättelser om djupa mörka brunnar där vi hämtat vår kraft.

Om vi umgås med människor som lever med kritisk dömande blick i sina liv kan det döda vår kraft och kreativitet på två sekunder. Jag själv mår som bäst när jag har positiva peppiga varma människor runt mig. Som kan diskutera högt och lågt, men aldrig aldrig automatiskt kritisera eller döma. Jag vill inte ha ja-sägare, man måste få säga vad man tycker, men vissa människor har en förmåga att inte ha något filter. Det hoppar grodor ur munnen ideligen och när grodsamlingen blir för stor, då säger jag numera NEJ TACK. Dessa ”goda råd” eller ”oskyldiga småkritiska omdömen” behöver ingen i sina liv. Varför ska man acceptera att bli kritiserad när man egentligen bara borde bli älskad för den man är? Dem där vardagsgrodorna underminerar en entreprenörs självförtroende. Och de hoppar ut överallt. I butiken av kunder, i dåliga relationer, folk som kommentarer på sociala medier. Jag säger som en anställds 5-åriga dotter sa en gång; om du inte har något snällt att säga, håll truten. Så NEJ TACK.

NEJ TACK bygger nu min framtid. Vad vill jag? Vad vill jag definitivt inte? Vad trivs jag inte med? Vilka behov har mitt 59-åriga jag? Hur ska jag spendera mitt livs sista 30%?  Vilka människor ska jag tacka ja till? Vilka människor skall jag tacka NEJ till? Ska jag acceptera att höra ”men ska du flytta nu igen”? NEJ TACK. Ska jag acceptera att folk vill skvallra om mitt ex? NEJ TACK. Ska jag känna mig annorlunda (läs inte så bra som alla andra) bara för att jag är en stark kvinna som gör vad hon vill? NEJ TACK.

Låt NEJ TACK forma ditt liv. Rensa i röran av ”välmenande människor” runt dig. Då får du mer plats för alla tiotusentals JA TACK! Och det är då min vän, livet börjar på riktigt.

With love m.