ÅTTA DAGAR I MITT PARADIS
Jag väntar på att min middag ska bli klar. Fisk idag. 8 dagar i mitt paradis. Jag var sliten när jag kom i söndags.Men detta är min retreat. Mellan jobbdagarna...
Jag väntar på att min middag ska bli klar. Fisk idag. 8 dagar i mitt paradis. Jag var sliten när jag kom i söndags.
Men detta är min retreat. Mellan jobbdagarna i fabrikerna har jag diskat av en massa surdegar/administration och denna helgen har jag varit ledig.
Det var väldigt länge sedan. Jag märker hur trött jag är efter tre månaders sorg. Men den lättar nu och ljuset har åter börjat tränga sig in i min fasad.
Jag älskar att jobba härifrån. Jag älskar mitt företag och min fantastiska crew. Allt flyter på fabulöst. Jobbet blir så sjukt mycket effektivare här.
Fokus på en sak, kreativitet. Det roligaste jag vet. Och då hinner jag både laga mat och skriva och drömma.
.
Några av er har frågat om jag är rädd för att bo här ensam i urskogen. Nej. Aldrig.
Igår fick jag besök av en stor vit hund. Han kom från ingenstans och fick kel och godis som jag lånade av mina hundflickors gömställe.
.
Jag börjar etablera mig så mycket att jag tänker skaffa mig något att göra mellan fabriksbesöken. Jag vill så intensivt lära mig italienska.
Och det gör man ju bäst genom att umgås med italienarna.
Jag ska undersöka om det finns något hundshelter eller någon kvinnoorganisation som behöver en hand några dagar i månaden.
Eller en olivodling eller vingård. Ett sammanhang i vardagen är viktigt. Jag har fått så mycket av livet och vill så gärna ge tillbaka.
.
I veckan är det dags för löner och inspektion av miljö- och hälsa i våra caféer. Och invigning av @byakrogencaesarskillinge på fredag.
Självklart ska jag vara där och hejjja fram den nya krogen. Vänner är livet och lite fest på det.
Och jag höll på att glömma, jag ställer ju till med vinters sista middag, den årliga raclettefesten på söndag.
Om några dagar åker jag hem. Om några dagar.
.
Massor av kärlek ♥️m.
Men detta är min retreat. Mellan jobbdagarna i fabrikerna har jag diskat av en massa surdegar/administration och denna helgen har jag varit ledig.
Det var väldigt länge sedan. Jag märker hur trött jag är efter tre månaders sorg. Men den lättar nu och ljuset har åter börjat tränga sig in i min fasad.
Jag älskar att jobba härifrån. Jag älskar mitt företag och min fantastiska crew. Allt flyter på fabulöst. Jobbet blir så sjukt mycket effektivare här.
Fokus på en sak, kreativitet. Det roligaste jag vet. Och då hinner jag både laga mat och skriva och drömma.
.
Några av er har frågat om jag är rädd för att bo här ensam i urskogen. Nej. Aldrig.
Igår fick jag besök av en stor vit hund. Han kom från ingenstans och fick kel och godis som jag lånade av mina hundflickors gömställe.
.
Jag börjar etablera mig så mycket att jag tänker skaffa mig något att göra mellan fabriksbesöken. Jag vill så intensivt lära mig italienska.
Och det gör man ju bäst genom att umgås med italienarna.
Jag ska undersöka om det finns något hundshelter eller någon kvinnoorganisation som behöver en hand några dagar i månaden.
Eller en olivodling eller vingård. Ett sammanhang i vardagen är viktigt. Jag har fått så mycket av livet och vill så gärna ge tillbaka.
.
I veckan är det dags för löner och inspektion av miljö- och hälsa i våra caféer. Och invigning av @byakrogencaesarskillinge på fredag.
Självklart ska jag vara där och hejjja fram den nya krogen. Vänner är livet och lite fest på det.
Och jag höll på att glömma, jag ställer ju till med vinters sista middag, den årliga raclettefesten på söndag.
Om några dagar åker jag hem. Om några dagar.
.
Massor av kärlek ♥️m.