ALLA ÅLDRAR ÄR VIKTIGA
Jag har precis haft min första officiella italienska språklektion. Jag har kämpat med Duolingo i flera år.Men plötsligt på 1,5 timme så får jag bättre input och kommer direkt in...
Jag har precis haft min första officiella italienska språklektion. Jag har kämpat med Duolingo i flera år.
Men plötsligt på 1,5 timme så får jag bättre input och kommer direkt in i språket.
Total nybörjarnivå men med fokus på kommunikation och konversation.
.
Det är svårt att lämna Italien den här gången.
I natt låg jag vaken och var uppriktigt sorgsen att jag bara hade ett dygn kvar. Det är så lätt att flyta in i vardagen här. Jag bor på en kulle.
Ensam 9 månader om året. De andra 3 månaderna är juni, juli, augusti - då är alla husen fulla av människor från hela världen. Men då har ju VI Österlen.
.
Ett land som har vårvärme 8 månader om året måste man ju bara älska. Ljuset, solen, livet, naturen, de gamla slitna husen.
Maten. Kärleken till maten. Respekten för varandra. Alla åldrar är viktiga. Kanske är min ålder just nu allra viktigast.
Man blir lyssnad på. Lagar jag mat, väntar mina gäster med att börja äta tills jag också satt mig till bords. Så självklart här. Mama. La donna.
.
Och ändå. Jag älskar Österlen. Och jag kan inte tänka mig en enda dag till utan mina hundar. Och min crew.
Denna fabulösa skara stjärnor som jobbar lika bra med mig på distans som öga mot öga. Imorgon ses vi. Så mycket bus, så mycket projekt vi ska sjösätta.
Och så ska vi kramas ♥️
.
Ikväll skiner solen över kullarna. Hagelstormarna och åskväderna är förlåtna och långt borta.
Min dag har ackompanjerats av en sågklinga och ivriga italienska röster från det lilla husbygget här nedanför.
Jag fick tag på ett frimärke/francobollo till mitt brev. Jag köpte en godsak hos bagaren. Jag har förberett huset för gäster som kanske vill besöka och njuta några dagar.
Vatten, kaffe, cola, pasta, pesto. Kommer man mitt i natten finns det alltid en måltid eller två i skåpen.
.
Denna dagen har varit en dröm.
m.
Men plötsligt på 1,5 timme så får jag bättre input och kommer direkt in i språket.
Total nybörjarnivå men med fokus på kommunikation och konversation.
.
Det är svårt att lämna Italien den här gången.
I natt låg jag vaken och var uppriktigt sorgsen att jag bara hade ett dygn kvar. Det är så lätt att flyta in i vardagen här. Jag bor på en kulle.
Ensam 9 månader om året. De andra 3 månaderna är juni, juli, augusti - då är alla husen fulla av människor från hela världen. Men då har ju VI Österlen.
.
Ett land som har vårvärme 8 månader om året måste man ju bara älska. Ljuset, solen, livet, naturen, de gamla slitna husen.
Maten. Kärleken till maten. Respekten för varandra. Alla åldrar är viktiga. Kanske är min ålder just nu allra viktigast.
Man blir lyssnad på. Lagar jag mat, väntar mina gäster med att börja äta tills jag också satt mig till bords. Så självklart här. Mama. La donna.
.
Och ändå. Jag älskar Österlen. Och jag kan inte tänka mig en enda dag till utan mina hundar. Och min crew.
Denna fabulösa skara stjärnor som jobbar lika bra med mig på distans som öga mot öga. Imorgon ses vi. Så mycket bus, så mycket projekt vi ska sjösätta.
Och så ska vi kramas ♥️
.
Ikväll skiner solen över kullarna. Hagelstormarna och åskväderna är förlåtna och långt borta.
Min dag har ackompanjerats av en sågklinga och ivriga italienska röster från det lilla husbygget här nedanför.
Jag fick tag på ett frimärke/francobollo till mitt brev. Jag köpte en godsak hos bagaren. Jag har förberett huset för gäster som kanske vill besöka och njuta några dagar.
Vatten, kaffe, cola, pasta, pesto. Kommer man mitt i natten finns det alltid en måltid eller två i skåpen.
.
Denna dagen har varit en dröm.
m.