MAKE IT OR BREAK IT

Förra veckans fullmåne satte väl igång de flesta av oss. Den var kraftfull och erbjöd massor av energi och beslutsamhet om du behövde det. JAG behövde det för att rensa bland energitjuvar och röriga ogenomtänkta överenskommelser.

Jag, som aldrig tittar på tv (har inte tiiid och jag får dessutom inte igång fanskapet eftersom jag bytt nätverk…jag är ohjälpligt kass på teknik)… i alla fall, jag har halkat in på en programserie som heter i originalet ”Make it or break it” – på svenska ”Vi eller aldrig” på svt. Anledningen till att jag tittade på första avsnittet var att Philip, coach och programledare, är en bekant och våra vägar har korsats några gånger de senast 20-25 åren. Jag fastnade i programmet och kände att oboy, detta hade alla ALLA behövt titta på och ta lärdom av. Philips lugna coachning av dessa ungdomar är så bra. Så bra att jag hade önskat att programserien hade visats på gymnasieskolor över hela landet. Och dessutom önskar jag att jag hade fått sådan coachning i mina tidigare relationer.

Relationer. Så svårt. Så spännande. Så mycket upphov till lycka och förtvivlan. Jag kan ju verkligen inte säga att jag har erfarenhet av livslång kärlek. Vår uppväxt, våra mönster, ställer ofta till det och vi träffar helt enkelt inte alltid människor som kan uppfylla det pågående livets alla behov.

Det som kanske fastnat mest hos mig i Philips coachning av kidsen är egentligen så enkelt. Vad har du för förväntningar på relationen? Har ni samma värdegrund? Vilka behov har du? Vilka behov har din partner? Vilka avtal har ni er emellan för att fylla varandras behov? Hade jag haft en partner idag, hade vi pratat om detta. Så spännande. Var är vi egentligen? Vilka bra verktyg som hjälper till att prata om saker man kanske inte vågar eller har glömt eller tänker att det löser sig. Det gör det inte. Inte av sig själv.

Behoven när man är 25-35 år är kanske lite andra än de man har i min ålder. Men det som är så bra att tänka på i varje relation, i alla åldrar, är ärlighet, tydlighet, kommunikation, förståelse, lyhördhet. Och att ge är alltid härligare än att få.

I min ålder, när man har allt materiellt man behöver, barnen är vuxna och man oftast har tak över huvudet och mat på bordet - kan det vara viktigt att se över vilka behov man har numera. Det där med att flytta ihop, att sitta ihop, är i mitt liv inte ett alternativ längre. Frihet, glädje, lek, äventyr, gemenskap, bus, respekt, längtan – är några av mina ord för framtida relationer, korta intensiva eller lite längre varma längtansfulla.

Jag tänker att de tre S:n är ett bra riktmärke: Samtal (viktigast, utan bra connection, goodbye). Sancerre (gott, härligt, livet). Sex (närhet, ömhet, en smekning på kinden, en varm blick, en fotmassage, går inte att leva utan). Och om man som jag kanske så småningom springer på en Italiensk vin- eller olivbonde så kan det kanske komma ett fjärde S in i bilden: Spagetti. 

Behöver vi klydda till det mer? Titta på Vi eller Aldrig, lär dig av kidsen. Dessutom kommer du dina egna kids närmare av att veta hur de tänker och agerar i sina nya, moderna relationer. Väldigt många mönster kommer ju från oss…oboy, hjälp dem att bryta dem! 

Tillbaka till blogg